Bakgrund och syfte
Håkan Karlsson vid Högskolan i Halmstad har i Gängkulturen i Sverige – en sociologisk litteraturstudie kring kultur, attityder och värderingar fastslagit att mc-klubbarna inte är några kriminella organisationer.
Håkan Karlsson har skrivit en forskningsuppsats som belyser den svenska gängkulturen. Karlssons syfte med uppsatsen var i första hand att öka förståelsen kring de svårigheter många gängmedlemmar har att lämna gängen men forskningsarbetet har likväl en hel del matnyttigt att erbjuda i fakta- och forskningshänseende för bikerkulturen. Karlsson har i sin vetenskapliga litteraturstudie genomgått en hel rad rapporter, forskningsartiklar, material från författare, journalister och polisen samt andra närbesläktade arbeten vilka alla kan tas del av genom Litteraturförteckningen längst bak i länkad forskningsstudie.
Uppsatsens sammanfattning
Karlsson sammanfattar resultatet av forskningsstudien i två stycken, enligt följande på sidan 3: I resultatet framkommer att Mc-gäng inte är mer kriminella än andra, men att de som vill hoppa av ofta utnyttjas av polisen.
Detta innebär slutligen att denna studie har lyckat visa att Hells Angels och Bandidos inte uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet.
Sidan 7: I material från rikskriminalpolisen framstår inte Mc-gäng som organiserad brottslighet. De fall som rikskriminalpolisen granskat och där det förekommit kriminella handlingar kopplat till Mc-gäng, inkluderar enskilda medlemmar som tillsammans med andra utanför Mc-sfären begått brott. Om rikskriminalpolisens material stämmer kan det mycket väl vara så att de flesta Mc-gäng ägnar sig åt just motorcyklar. Motorcykeln har alltid varit ett viktigt attribut hos alla Mc-gäng, där den stylade utformningen utgör dess egenskaper. Många av de Mc-klubbar som finns i Sverige har således inskrivet i sina stadgar att varje medlem måste äga en motorcykel helst av märket Harley Davidsson.
Sidan 15: Karlsson citerar på sidan, Lars Korsell, forskare och enhetschef på avdelningen för ekonomisk och organiserad brottslighet. Korsell går emot andra forskare då han understryker att ”gängmedlemmar” inte är några monster. de kan enligt honom vara både intelligenta och rationella: Författaren går i mot många andra forskare när han menar att gängmedlemmar inte är några monster, de kan enligt honom vara både intelligenta och rationella.
Sidan 29: Den normativa cirkeln inom hermeneutiken har sin utgångspunkt i socialt grundade fördomar. Detta kan i ett vidare perspektiv ha bidragit till att det från början har funnits socialt grundande fördomar kring Mc-gäng, där Hells Angels och Bandidos har skildrats som kriminella organisationer.
Sidan 36: Efter att noga ha gått igenom de olika sektionerna i presentationen av materialet så går det att se ett mönster där samhället till viss del har utövat en häxjakt gentemot olika gängkonstellationer. De har av media framställts som det värsta samhällshotet i svensk modern tid.
Sidan 40: I de rapporter som myndigheter och lagstiftare framställt råder det ingen tvekan om att samhället har ett nytt svårt fenomen att brottas med. Det som dock lämna frågetecken är att rapporterna är vinklade åt ett och samma håll, nämligen så som samhället själva vill att organisationerna skall uppfattas.
Sidan 40: vilket betyder att många medlemmar i Mc-gängen har vanliga familjeliv med bra social status. Om det stämmer så kan Mc-gäng inte syssla med grov kriminell verksamhet. Det skulle vara alltför riskabelt, då de vill framstå som sofistikerade Mc-entusiaster. Den gemensamma nämnaren som tycks ha förenat medlemmarna är att de inte har fått tillgång till samhällsgemenskapen, vilket i förlängningen kan ha bidragit till att de ses som avvikare. Detta betyder vidare att det finns vissa tendenser som pekar på att samhället hyser viss rädsla för medborgare som är starka och har en bra organisation. Denna rädsla kan i ett vidare perspektiv ha bidragit till den häxjakt samhället utövar gentemot okända grupperingar.
Sidan 43: Vissa lobbyister opponera sig mot polisens arbetsmetoder, en av dem är
Schjerva som menar att polisen slösar skattepengar i sitt sökande efter gängkriminalitet som inte finns. Författarna för fram att Mc-gängens konservativa drag härstammar från USA, där de först uppstod och ses som nödvändiga för fortsatt existens.
Sidan 44: Att Mc-gäng har en bra organisation är också något som går att fastslå, däremot går det inte att säga att den svenska gängkulturen ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Detta betyder vidare att media har fört en
häxjakt på Hells Angels och Bandidos, vilket kan vara ett resultat av att vissa människor anser att olika gängkonstellationer ägnar sig åt grov organiserad brottslighet.
Polisforskning visar att polisarbetet ska riktas mot gatugäng och inte mc-klubbar!
Forskningen som Karlsson hänvisar till här är rapporten Att bekämpa kriminella gäng – utvärdering av SGI-projektet. Författare till forskningsrapporten är polisen och forskaren Stefan Holgersson samt Rolf Granér, lektor och forskningsansvarig vid Polisutbildningen i i Växjö, Linnéuniversitetet.
Sidan 18: Författarna betonar att SGI:s-metoder när det gäller kartläggning har bland annat visat att det är gatugängen som arbetet bör inrikta sig mot och inte Mc-gäng. Detta betyder således att projektledningen för (SGIP) eller som det numera heter (SIG) har kommit fram till att det endast är sju gäng i Sverige som behöver punktmarkeras.
Forskningsuppsatsen kommenterar författarnas Holgerssons och Granérs artikel enligt följande på sidan 19:
Artikeln av Holgersson och Granér tycker jag visar på en häxjakt av ett samhälle som har tappat greppet. När man inte har några andra lösningar så tar samhället till brutala medel med hjälp av polis. Artikeln har också valts för att den på ett föredömligt sätt visar den förföljelse som vissa grupper i samhället utsätts för. Att denna artikel väl förtjänar sin plats i uppsatsen beror också på att den pekar på ett samhälle som har tappat greppet och står maktlösa inför nutidens problematik.
Paybacks kommentar:
Håkan Karlssons arbete visat och fastslår nio stycken för bikerkulturen väldigt viktiga faktorer.
– MC-klubbarna är inte några kriminella organisationer!
– MC-klubbar sysslar inte med organiserad brottslighet
– Forskningsstudien visar att mc-klubbar inte är mer kriminella än andra
– Polisarbetet ska riktas mot gatugäng och inte bikerklubbar!
– Samhället har bedrivit en häxjakt på bikers!
– Officiella rapporter vinklas på det sätt som samhället vill att mc-klubbarna ska framstå!
– Socialt grundade fördomar kring mc-klubbar har medfört att klubbarna orätt har skildrats som kriminella organisationer
– Bikers är utsatta för förföljelse av myndigheter som tar till brutala medel för att de har tappat greppet
– Samhället är rädda för starka och bra organiserade grupper vilket varit upphovet till förföljelserna mot bikers
Med andra ord slår forskningsstudien fast just allt som Payback under lång tid hävdat!
